I veckan som gick var Åsa och Love här och hälsade på oss. Det blev inte riktigt som planerat. De kom i tisdags kväll och skulle stannat tills fredag. Men på onsdagen vaknade Åsa med 39 graders feber och som om inte det vore nog var Love rätt förkyld och hostig också. Åsa blev ganska snart bättre men Love blev sämre och sämre. På Torsdagen var Filip också sjuk och Love hostade och var väldigt hängig. Det resulterade i att Åsa bestämde sig för att boka om sin biljett och flyga hem ett dygn tidigare än planerat. Ett flyg som sedan visade sig vara försenat så stackars Åsa fick vänta i flera timmar på flygplatsen.
Det var ju såklart mysigt att träffa dom ändå men det blev ju inte riktigt som vi hade tänkt oss. Nåja, sånt är livet.













En annan sak som börjar bli lite påfrestande är den här eländiga snön som aldrig tycks ta slut. Tyskar är dessutom helt ovana vid dessa mängder snö och överallt står det insnöade bilar och barnen får en lättare hjärnskakning efter en kort åktur i vagnen. Dom har nämligen inga snöplogar här. I stan borstar de bort snön. GANSKA ineffektivt kan man säga. Snön innebär även att vi inte kan ta oss härifrån. Vi hade planerat att åka till Berlin förra helgen men det fick vi ställa in. Och nu i helgen har det snöat ÄNNU mer och det ska tydligen fortsätta hela veckan, så det verkar som att vi inte tar oss härifrån nästa helg heller.
Men vi gör vårt bästa för att hålla humöret uppe och det är rätt mysigt att vara insnöade. En annan sak som är lite jobbig med vintern är alla kläder.
Det tar mig en halvtimma att klä på båda barnen på morgonen, ytterkläderna alltså.
Men då ska ofta Freja bråka lite om vad hon ska ha och inte ha på sig, så effektiv tid skulle jag säga att det tar ca 15-20 minuter att göra oss redo.
Det slutar ganska ofta i att Nils är färdig långt tidigare än vad Freja är, så att han får sitta med alla kläder på sig och vänta. Det brukar funka i ett litet tag men när han är högröd i ansiktet och inte kan röra sig (pga mängden kläder han har på sig) så brukar han tröttna. Och som vanligt när Nils säger ifrån så gör han det med besked.
Från noll till hundra skulle man kunna säga. Då blir det fart på syrran.
Freja i sin tur vill varje morgon ha regnkappa över ett linne. Endast!!
Och varje morgon får jag säga, njae det där blir nog lite kallt idag.
Och varje morgon blir hon skitsur och säger "Iiiinte ovelålen (overallen)".
Det finns ett stort missnöje hos Freja mot den svindyra overallen jag köpte på Polarn och Pyret. Jag fattar inte det. Den är ju jättefin och verkar jätteskön.
Jag skulle typ vilja ha en själv när det har varit så här kallt. Men inte Freja. Nä hon vill ha regnkappa, bara ben och ett linne. Inga som helst konstigheter.
En morgon tog jag ett kort på alla ytterkläder barnen har på sig.
Henke och Emilia - Det här är vad som väntar er om ni flyttar till nordliga breddgrader. Det känns väl lockande!!
Det är såklart inte bara negativt med snön. Det är väldigt vackert ute just nu. Och dessutom kan man bygga snögubbar vilket vi gjorde idag.
Jag tycker vår snögubbe ser väldigt mallig ut. En LV väska på den och den skulle passa i vilket modemagasin som helst.







Förresten, vi bor på den tredje våningen i det gröna huset. Och bilderna med det röda huset är tagna på vår innergård. (Ja, huset är grönt på framsidan och rött på baksidan)

Plötsligt händer det, igen...

Här händer det grejer.....
Ok, Frejas badälskan verkar ha lagt sig och nu vill hon inte bada längre. Men det ska vi nog råda bot på.
Däremot har hon slutat med blöjor. Helt och hållet på eget bevåg. Vi har inte sagt ett ljud om "att hava eller inte hava blöjor".
I måndags sa hon plötsligt att hon inte ville ha blöjor längre. Hon ville ha "tosor" som mamma och Pauline på dagis.
Jaha, sagt och gjort. Jag gick till HM och köpte lite fler "tosor" till henne och hon har inte rört en blöja sedan dess. På nätterna har hon iofs blöja fortfarande men det är väl bara en tidsfråga innan hon ska ha tosor då också.
Min kloka kusin Josefin sa en gång att hon tyckte att man skulle strunta i att försöka öva barnen på att sluta med blöjor. "Dom slutar när dom är redo" sa hon. Och som vanligt hade hon ju rätt!

En annan grej som också har hänt helt av sig självt är att Freja inte längre vill sova i vår säng. Filip sörjer. Ibland (ganska ofta) går han in och tränger ner sig i Frejas lilla säng. Men då brukar hon vakna och tassa över till mig och Nils, vilket resulterar att Filip ligger i Frejas säng helt solokvist och jag med båda barnen i vår säng.
Freja brukar oftast vakna vid 3-tiden och komma och hämta mig. Men häromnatten (eller härom morgonen kanske man ska säga) vid 6-tiden vaknade jag med ett ryck av att jag fortfarande låg i min säng och ingen Freja hade varit inne och hämtat mig.
Jag småsprang nästan bort till hennes rum och där låg hon och sov så fridfullt.
Vi får väl se hur det blir i natt. Lite ensamt är det iafl.
Tur att vi har Nils som precis har kommit på hur myyyysigt det är att sova mellan mamma och pappa.
Och sover.... det är precis vad han gör nu för tiden.
Sedan en drygt en månad tillbaka sover han heeeeela nätterna.

Så jag hälsar den ljuvliga, fantastiska, underskattade "fru Sömn", välkommen tillbaka!! Vi har saknat dig dessa första bebismånader!!

Plötsligt händer det!!!

I månader har Freja vägrat att bada. Från en dag till en annan började detta badhat och har därefter vuxit sig allt starkare för varje dag som har gått.
Det har gått så långt att vi har reducerat Frejas tvättdagar till en gång i veckan.
Alltid med samma resultat - kaos.
Det har gråtits, skrikits, fäktats och slutat med att vi har fått jaga runt en naken Freja i lägenheten. Därefter har vi mer eller mindre fått tvinga ner henne i badet och sedan snabbt, snabbt tvätta håret på ungen. Allt detta till ett ILLLVRÅÅÅL där hon dessutom upprepar meningen "EJA INTE DUSCHA HÅRET".
Efteråt är hon precis som vanligt, kanske lite mer nöjd, eftersom vi mitt i tumultet oftast mutar henne med en "bit" (Frejas ord för godis).
(Ja, Ja, jag veeeet!! Man ska inte muta barn. Men den som sa det, har inga barn, jag lovar.)

Men så plötsligt hände ett mirakel.

På kvällen gjorde vi som vanligt iordning ett bad för Nils, som för övrigt ääälskar att bada, och så sa jag skämtsamt till Freja. "Du kan ju också bada om du vill, haha"
Till min stora förvåning så svarade hon "JAAA Eja bada ock" (hon skippar "så" när hon säger också)

30 minuter senare hade hon tvättat hela sig, inklusive håret och var renare än på bra länge, studsade hon nöjt upp ur badkaret.
Väl uppe tittade hon mig i ögonen, la huvudet på sne och sa "Eja ha bit".
Hon är en smart brud vår Frejson.

Tillbaka i Wismar

Jaha, då var man tillbaka i Wismar efter en mysig Jul, trots diverse sjukdomar.
Resan hem från Kalmar var HEMSK. Det tar normalt 8 timmar. Den här gången tog det 12. Snökaos, bilköer och fel på båten var orsaken till detta. INTE roligt.
Freja är snäll som en ängel i bilen och höll humöret uppe på oss allihop. Tja eller inte på Nils förresten. Han är bara snäll när han sover i bilen. När han är vaken SKRIIIIKER han på högsta volym. Sjukt jobbigt. Men det går nog över snart. Annars kommer han finnas under "Skitungar till salu" på Blocket.

Freja har börjat på sitt dagis igen och de har i Januari och Februari Törnrosatema. Det betyder att de utgår ifrån Törnrosasagan i alla aktiviteter som de gör under en period i januari. Varje dag är det en ny aktivitet med Törnrosatema. Ibland bakar de, ibland ritar de och ibland gör de små rollspel. Allt för att barnen ska stimuleras till utveckling. Det är verkligen ett bra dagis vi har fått till Freja. Hon tycker om att vara där men hon skulle ju helst av allt vara hemma heeeeela tiden. Men när hon väl är där så leker hon och deltar i alla aktiviteter.

En cool sak är att det inte finns några direkta leksaker på Frejas dagis.
Det finns klossar och lådor av trä, de kan också vända och vrida på sina små bord och stolar så att när de inte används som bord och stol, så kan det bli en båt eller liknande. Och så hänger det gungor ifrån taket. Freja älskar att gunga, och blir skitsur när någon annan vill ha gungan så att hon får vänta på sin tur.

I februari ska de ha karneval på dagis. Då ska de klä ut sig till någon av figurerna i Törnrosasagan. Jag frågade Freja om hon helst ville vara en prinsessa, prins eller en häxa (ja jag vet att det egentligen är en ond fe) och då tittade hon förolämpat på mig och sa IIIINNNTE HÄSSA.... FIIIN SESSA Eja vara, . Så, så får det bli såklart.
Hon fick en "jättefin" prinsessdräkt av Josse och Co i julklapp, men den är på tok för stor. Hon ser på pricken ut som IT när hon har den på sig.
Så vi fick köpa en ny prinsessdräkt till henne. Eller, jag köpte en balerinadräkt istället. Det är ju ungefär som en prinsessdräkt. Hon fattar iafl inte skillnaden och tycker att hon är såååååååå fin, extra fin tycker hon att hon är när hon har julgransglitter i håret. Fast i Frejas värld är det inte alls julgransglitter utan en vacker prinsesskrona såklart. Kolla här....






Det roligaste Freja vet är när man driver med Nils. Hon tycker jättemycket om sin lillebror och gullar och gossar med honom varje dag. Men det absolut roligaste tycker hon är när man klär på honom knäppa saker.
Häromdagen när jag kom in i hennes rum hade hon satt på honom en tomteluva och en rosa tiara över det. Nils, som är världens gladaste bara han får vara med, satt på golvet med ett stort leende på läpparna och såg rätt rolig ut med sin märkliga outfit.
Han är verkligen världens snällaste vår Nils. Men ATTANS vilken röst den lilla mannen har. Jag vet preciiis vem han brås på. Filip pratar ju inte direkt lågt. :-)
Men för det mesta är han iafl världens sötaste och raraste lilla kille. Han har lärt sig att klappa i händerna och just nu är den roligaste leken "tittutleken". Jag tycker personligen att den leken är sjukt tjatig men, men vad gör man inte....
Han är rätt tålig också, lilla Nils. Här har Freja (ok med lite hjälp av mig), hehe klätt ut honom till en fjäril. Jag tycker mest att han ser ut som en tjock liten fluga. Men en ganska söt sådan.

Jul i Kalmar

Ja men så det blev ju Jul i år igen....
Vi åkte till Kalmar på söndagen innan jul. Då hade Freja tjatat och tjaaaatat i minst en vecka på att vi skulle åka. Så hon var minst sagt lycklig när vi gav oss iväg.
När vi åkte från Wismar den morgonen var det -13 grader. Det biter lite i kinderna då.
Ett snöigt och vackert landkap och 65 mil senare kom vi fram till Kalmar.
Där såg det ut så här....







Julafton inleddes med pulkabacksåkning och snögubbsbyggande. Jag tror att pappa Knut och jag tyckte att det var absolut roligast med pulkåkningen. Freja reagerade med skräckblandad förtjusning och var ibland alldeles sammanbiten som bara hon kan vara och ibland alldeles förtjust. Filip åkte en enda gång. Då lyckades han göra en helt magisk bakåtkullerbytta i backen. Efteråt hävdade han bestämt att han hade fått en wiplashskada. Det bästa med detta är att han inte alls var skadad och det näst bästa är att jag lyckades fånga hela vurpan på film. Mamma Lisbeth åkte också pulka men fokuserade mest på att bygga snölyktor, och lilla Nils sov och sov nedbäddad i sin vagn.

Tänk så roligt man kan ha med lite snö. Och så fantastiskt vackert det är med en riktig vinter.







Och så blev det kväller....
Som vid varje jul så fattas det.... nä just det, absolut ingenting på det Eklundska Julbordet. Iafl inte i min mening. Gästerna, Sten, Gunilla och morbror Bernt anlände och vi åt en härlig julmiddag tillsammans.
Efter middagen var det dags för den berömda Tomten att dyka upp.
Freja som är en bestämd dam hade bestämt sedan länge att det var okej att Tomten kom men han fick absolut inte komma in i huset. Nää, han kunde lägga paketen på altanen och så var den saken slutdiskuterad.
Och visst kom han. Röd och fin kom han gående mitt i all snö, precis som på film. Freja vinkade glatt i fönstret men när Tomten knackade på dörren var hon inte lika tuff längre. Hon svarade blygt och storögt på Tomtens frågor om snälla barn men jag tror att hon drog en lättnandets suck när han gick sin väg utan att komma in i huset. Precis som hon hade bestämt.
Efter ett par timmar av intensiv lek med julklappar somnade en trött och nöjd fröken Freja. Nils somnade han också, av ren utmattning efter att ha lekt med ett ton julklappspapper. Han fick fina julklappar han också men det verkade vara pappret som var mest intressant.







På juldan var det dags för Nils att få vattkoppor. Vi märkte det inte förrän på annandagen men med facit i hand förstod vi att det kom redan på juldagen. På juldagen kom Helen m familj och Lotta m familj och vi åt och hade mysigt. Nils var lite gnällig men jag tänkte inte så mkt på det. På annandagen upptäckte mamma en liten prick på honom och då förstod vi vad som var på G. Eftersom alla i familjen har haft vattkoppor (utom mamma men jag tror hon är emun ändå, hur kan hon annars ha klarat sig efter att ha träffat 3 barn och 8!!! barnbarn som har haft det??) På annandagen var det kalkonmiddag hemma hos fam Andersson. Det är så myyyysigt hemma hos min syster och hennes familj. Det sitter liksom i väggarna, myset alltså. Och så har hon det så fint och hemtrevligt. En god middag och en härlig kväll trots sjuk pojkbebis.
Som om det inte det vore nog med vattkoppor fick han lagom till nyårsafton någon slags 3-dagarsfeber. Inte roligt!! Våra planer med nyårsfirande tillsammans med Åsa och Tomas + 2 små, gick därför i stöpet. Egentligen inte bara för att Nils var sjuk utan även för att det skulle vara snöstorm längs hela ostkusten och ingen rekommenderades att köra om man inte var tvungen.

Men nyår måste ju firas med eller utan vattkoppor och febertoppar. Sagt och gjort. Filip for iväg till affären dagen innan nyårsafton och ett, tu, tre så var vi redo för en alldeles utsökt Nyårssupé, bestående av:

Hummersoppa

Lammytterfilét, potatiskaka med chevré och basilika samt honungs och timjanglaserad rödlök.

Ostar

Så visst blev det ett GOTT Nytt År, i år också... trots vattkoppor, feberhärva och uteblivna gäster.